jag är inte sån...
...så sa du, och jag trodde på dig.
Idag har jag varit med Monika, har inte varit med henne på 2 år minst :O helt sjukt.. vi va varje dag i stort sätt under hela högstadiet.. sorgligt!
Men så skönt att träffa dig, och bara kunna prata om allt med dig, för du vet vad man ska säga och jag har alltid tyckt om ditt sätt att tänka! Beundrar dig och ser upp till dig, och jag är glad att jag har fått ha dig i mitt liv så som jag har :')
Vi snacka om allt verkligen, och vi kom fram till mycket, och det va frågor jag fick som jag aldrig heller tänkt på..
och jag är glad att jag fick dom frågorna, för det får mig att må lite bättre :)
Allt du sa, va det dina egna ord eller va det bara ord från ett manus ?
Hur kan du själv tro att jag skulle kunna genomgå något sånt här nytt och skrämmande utan tusen frågor ? och samtidigt kräva svar?
är det verkligen såååå svårt att förstå? att allt va nytt för mig och jag behövde svar?
Jag är inte som du, verkligen inte.. och därför vore det kanske snällt om du hade givit mig lite svar och sympati..
Tänkte du dig någonsin in dig i min roll? hur allt va från mitt perspektiv? slog det dig aldrig tanken att vara lite mänsklig och försöka förstå?
För du vet att jag brydde mig om dig? men jag förtjänade inte en förklaring på något eller vad?
jag gav dig förklaringar och trodde att det skulle få dig att kanske tänka efter att allt jag vill ha va lite svar ! men istället vänder du det emot mig och tar hela meddelandet på fel sätt.. och sårar mig ännu mer, med ord som inte heller får någon förklaring!
Jag är vilsen, jag vet inte vad som händer och allt är nytt, och du gör det till såå mycket svårare än vad det behöver vara...
Vart sitter ditt medlidande? ditt förstående ? ditt medvetande?
Jag säger att jag bryr mig, och jag lägger ut korten på borden, öppna och sårbara.. och då börjar du spela med extra ess från rock armen ?
vända upp och ner på kortleken och hålla undan korten och låta mig gissa vad det kan vara som gömmer sig bakom mönstret?
Det är inte rättvist, men vem sa att livet någonsin var rättvist..
vem sa att det ens fanns en mening med allt
Idag har jag varit med Monika, har inte varit med henne på 2 år minst :O helt sjukt.. vi va varje dag i stort sätt under hela högstadiet.. sorgligt!
Men så skönt att träffa dig, och bara kunna prata om allt med dig, för du vet vad man ska säga och jag har alltid tyckt om ditt sätt att tänka! Beundrar dig och ser upp till dig, och jag är glad att jag har fått ha dig i mitt liv så som jag har :')
Vi snacka om allt verkligen, och vi kom fram till mycket, och det va frågor jag fick som jag aldrig heller tänkt på..
och jag är glad att jag fick dom frågorna, för det får mig att må lite bättre :)
Allt du sa, va det dina egna ord eller va det bara ord från ett manus ?
Hur kan du själv tro att jag skulle kunna genomgå något sånt här nytt och skrämmande utan tusen frågor ? och samtidigt kräva svar?
är det verkligen såååå svårt att förstå? att allt va nytt för mig och jag behövde svar?
Jag är inte som du, verkligen inte.. och därför vore det kanske snällt om du hade givit mig lite svar och sympati..
Tänkte du dig någonsin in dig i min roll? hur allt va från mitt perspektiv? slog det dig aldrig tanken att vara lite mänsklig och försöka förstå?
För du vet att jag brydde mig om dig? men jag förtjänade inte en förklaring på något eller vad?
jag gav dig förklaringar och trodde att det skulle få dig att kanske tänka efter att allt jag vill ha va lite svar ! men istället vänder du det emot mig och tar hela meddelandet på fel sätt.. och sårar mig ännu mer, med ord som inte heller får någon förklaring!
Jag är vilsen, jag vet inte vad som händer och allt är nytt, och du gör det till såå mycket svårare än vad det behöver vara...
Vart sitter ditt medlidande? ditt förstående ? ditt medvetande?
Jag säger att jag bryr mig, och jag lägger ut korten på borden, öppna och sårbara.. och då börjar du spela med extra ess från rock armen ?
vända upp och ner på kortleken och hålla undan korten och låta mig gissa vad det kan vara som gömmer sig bakom mönstret?
Det är inte rättvist, men vem sa att livet någonsin var rättvist..
vem sa att det ens fanns en mening med allt
Kommentarer
Postat av: ema
Det kommer bli bra rebekah. <3
Postat av: R
japp, det känns bättre, så det kommer bli bra <3
Postat av: Anonym
alltså. lägg ner, allt handlar inte bara om dig.
Postat av: R
nej det har jag inte sagt heller ? hade det bara handlat om mig hade jag inte brytt mig om dig eller hur ? herregud !
Trackback